jag har lust att flytta, lång bort.
långt bort från allt och alla.
och dej.
och bara börja om på nytt.
jag har inen ork och lust till nånting.
jag vill bara lägga mej ner och gråta
och få ut allt jag har innom mej.


jag vet inte vad jag ska göra.
orkar inget, vill inget, kan inget.
ingetingetinget känns bra.


och det blir ju inte bättre för att du är borta.
allt känna så menilgslöst.
jag todde de kunde bli någon seriöst mellan oss,
förengångs skull.
men inte då.
jag saknar dej något oerhört.
det är kanppt så jag känner någon livslust utan dej.
du va ju så bäst


jag önskar att jag kunde säga att du är underbar som du är.
och att du är bättre än alla andra.
men det är du inte.
de va så jag kände för nån vecka sen ..


du fick mej att må såå bra, men sen svek du mej.
lämnade mej här.
och dej som jag kunde prata med om allt.


smärtan och saknaden efter dej
är nog det jobbigaste jag har vart med om.